Det har nu gått ett par dagar sedan Alisa flyttade hem till sin nya familj i Motala. Kan lova att det märktes här hemma! Någon som fattas bland oss. Alisa har lämnat ett tomrum efter sig men finns kvar i våra hjärtan och minnena kommer att vårdas ömt av oss. Syskon saknar henne också. Resten av fredagen och lördagen var det riktigt avslaget här hemma . Halvdana försök till lek men som dog ut snabbt. Under söndagen kom den riktiga leken tillbaka och nu far de fram som vanligt. Älva har inte brytt sig något särskilt förutom att kolla oss när vi hade varit ute en sväng, utifall att vi hade Alisa med oss. Älva löpte samtidigt och önska om en kille var för stunden mer intressant. Men si där får hon allt vänta ett tag till.

Dimka har börjat att mucka bråk med mamma Älva vilket han får känna på också. Här sticker man inte upp!

Kattungarna har utvecklats till riktigt härliga individer med sina olika personligheter. De hänger på oss här hemma, där vi är där är de också. Kommer när man ropar på dem. Alla är nyfikna och tar för sig ordentligt med intresse. Möter oss vid dörren när vi kommer hem, trots att de kanske ligger och sover. Morgonrutinen ser nog rolig ut här. När man går till badrummet så har man en rad katter efter sig stora som små som ska med dit. Både för att hålla sällskap och leka med vattnet i badkaret. Barinya är den som gärna sitter på toaletten när man tar sig ett bad eller gör sig i ordning.

Vad vore ett liv utan katter? Tänk vilken glädje och tröst de ger oss utan några krav tillbaka.